En neutral grund för ett nytt finansiellt system

Bakgrund

Världsekonomin är inne i ett historiskt skifte. Den amerikanska dollarn har dominerat som reservvaluta i över 75 år. Men tilltagande obalanser i USA:s ekonomi, växande skuldberg och en ökad användning av dollarn som politiskt verktyg har urholkat det globala förtroendet. Sedan har risken för en total dollar-kollaps aldrig varit större. Många länder efterfrågar nu ett nytt alternativ. Det handlar inte om att välja en annan valuta, utan om en ny, oberoende och global världsvaluta.

Syfte och princip

Den nya valutan ska inte kontrolleras av någon befintlig stormakt. Den ska inte ligga under IMF, Världsbanken eller andra institutioner där USA har avgörande inflytande. Istället krävs en ny, oberoende och tekniskt optimerad global institution. Målet är att skapa en neutral och stabil valuta, användbar för alla länder, oavsett politisk allians eller ekonomisk styrka.

Neutralitet som fundament

Den nya världsvalutan ska vara fullständigt frikopplad från nationella statsskulder. Den får sitt värde genom teknik överlägsenhet och användbarhet. Genom att inte vara kopplad till enskilda nationers skulder kan den också erbjuda en ekonomisk stabilitet som dagens dollarbaserade system saknar. Alla länder kan växla till sig valutan direkt utan krav på att köpa skuldpapper eller binda sig till politiska villkor.

Ny institution & nytt regelverk

En trovärdig världsvaluta kräver en ny institution. Den ska stå fri från nationell kontroll och styras genom en multilateral struktur där inget enskilt land har vetorätt eller dominerande röst. Ekonomiskt regleras pengamängden via centralbankerna som sköter balansen med storbankerna. Centralbankerna kan vid behov vidare låna upp större reserver via kontrakt som automatiskt reglerar utgivning och balans. Teknologiskt bör styrningen ske centraliserat för att kunna säkerställa både övervakning och säkerhet. Det minskar risken för manipulation och säkrar transparens.

Praktisk användning

Den nya valutan bör i första hand införas i global råvaruhandel. Där länder som exporterar olja, gas, spannmål eller metaller kan gå före och börja fakturera i den nya valutan. Det skapar efterfrågan på enhetlig reservvaluta hos importländer. Ett annat spännande användningsområde är internationell handel med utsläppsrätter. Genom att prissätta klimatvärden i en neutral valuta och via gemensam handelsplats, skapas nya möjligheter för en global standard som länder kan enas kring.

Förtroende byggs på jämlikhet

Valutan får sin legitimitet genom att den inte gynnar något specifikt land. Alla deltagare omfattas av samma villkor. Valutans styrka vilar därmed inte på militärmakt eller finanspolitik, utan på systemets strukturella rättvisa. Det ger en långsiktig stabilitet som lockar även icke-anslutna nationer att börja använda valutan för sina valutareserver och handelsbehov.

Utvidgad användning

För att etablera världsvalutan som ett centralt instrument måste den användas i kritiska handelsflöden. Olja, gas, metaller och jordbruksvaror är naturliga startpunkter. Genom att dessa prissätts i den nya valutan skapas global efterfrågan. Producenter gynnas av minskad dollarexponering. Importörer tvingas då reservera den nya valutan, vilket ökar dess relevans.

Vidare erbjuder klimatmarknader en strategisk expansionsmöjlighet. En neutral valuta för handel med utsläppsrätter kan skapa internationell standardisering. Genom att koppla världsvalutan till verifierbara klimatvärden etableras den som instrument för global omställning. Länder och företag som deltar i klimathandel får nytta av en valuta som inte är beroende av politiska svängningar.

En sådan användning förstärker valutan som reservinstrument. Ju mer den används i faktisk handel, desto mer naturligt blir det för centralbanker att inkludera den i sina reserver. Kombinationen av bred praktisk användning och institutionell trovärdighet skapar förutsättningar för global acceptans.

Målet

Att helt ersätta det dollarbaserade och omoderna SWIFT-systemet med en oberoende och tillförlitlig struktur där länder frivilligt väljer att delta, eftersom det gagnar deras egen suveränitets- och ekonomiska säkerhet.

BRICS-länderna skulle sannolikt stödja en sådan världsvaluta, eftersom den ligger i linje med deras långsiktiga ambition att skapa ett mer balanserat globalt finanssystem. Dessa länder har redan uttryckt missnöje med dollardominansen och visat intresse för att utveckla egna alternativ. En neutral, icke-statsskuldsbaserad världsvaluta som hanteras av en ny oberoende institution kan uppfattas som ett konkret verktyg för att minska beroendet av västvärldens finansiella strukturer. Det skulle ge BRICS-länderna ökat inflytande och en plattform för att främja mer rättvisa och inkluderande regler för internationell handel och kapitalflöden.

Scenarioanalys om 5, 10 och 20 år

2030: Den nya världsvalutan används i begränsad omfattning, främst inom råvaruhandel. Dollarns dominans minskar. Vissa länder i det globala syd börjar reservera delar av den nya valutan. Världsekonomin är tudelad, med parallella valutasystem. USA kämpar med räntekostnader och försämrad extern balans.

2035: Valutan används nu allmänt för råvarupriser och klimatbaserad handel. Institutionen bakom valutan växer i inflytande. IMF utmanas. Dollarns andel av globala reserver minskar ytterligare. USA tvingas till åtstramning, medan länder i Afrika, Asien och Latinamerika ansluter sig till det nya systemet.

2045: Den nya världsvalutan är ledande global reservvaluta. Förtroendet vilar på dess neutralitet och stabilitet. Den internationella finansarkitekturen har omformats. IMF och Världsbanken har fått konkurrens av den nya globala banken. USA:s roll är minskad men mer balanserad. Världen har blivit multipolär med delat ansvar för det globala monetära systemet.