En manipulerad spelplan som premierar ägande före arbete.

Vårt ekonomiska system är verken långsiktigt, logiskt eller rättvist. Snarare tvärt om. Ett ekonomisk ekosystem som såklart gynnar de som kan ”spelreglerna” bäst. Samtidigt är systemet i sig byggt för att öka de ekonomiska klyftorna. Eftersom inkomster beskattas hårdare än tillgångar.

När det rapporteras om företagsledare som ”tjänar” hundratals miljoner kronor, är det sällan löner vi talar om. I själva verket har de flesta förmögna i Sverige relativt låga löner. Ofta under 1 miljon kronor om året. Istället består deras verkliga förmögenhet av aktier, fastigheter och bolag. För att slippa betala skatt,

Anledningen är att tillgångar och kapital beskattas annorlunda än arbete i Sverige.
Det svenska skattesystemet bygger nämligen på realisation. Du betalar skatt först när du säljer något och gör vinst. Så länge dina tillgångar bara stiger i värde på pappret, betalar du ingen skatt alls.

Däremot beskattas arbete kraftigt. Den som har en månadslön över cirka 52 200 kr (2025) betalar inte bara kommunalskatt, utan även statlig inkomstskatt. Totalt kan marginalskatten då överstiga 55 procent. men inget av detta gäller för orealiserade kapitalvinster.

”Köp, låna, dö” – i svensk tappning

I USA pratar man om strategin ”Buy, Borrow, Die”. I Sverige fungerar principen på liknande sätt med vissa skillnader:

1. Köp tillgångar via bolag
   Rika svenskar äger ofta sina investeringar genom holdingbolag eller kapitalförsäkringar. Ett svenskt aktiebolag betalar 20,6 % i bolagsskatt – men bara när vinsten delas ut. Inuti bolaget kan kapital växa i princip obeskattat, vilket gör det till ett effektivt verktyg för långsiktig förmögenhetsbyggnad.
2. Låna på tillgångarna
   Tillgångar kan användas som säkerhet för lån – både privat och via bolag. Det kan handla om att belåna en fastighet, aktieportfölj eller ett bolag. Istället för att sälja aktier (och utlösa 30 % kapitalskatt privat) kan man ta ett lån med låg ränta, ofta 1–3 %, där räntan dessutom kan vara avdragsgill.

Ett exempel:
Du tar ett lån på med låg ränta.

• Använd 10% till livstil och nöjen
• Investera 40% i företag och fonder.
• Investera 50% i ännu fler fysiska tillgångar som fastigheter och markområden.

1. Ingen arvsskatt i Sverige
   Sverige avskaffade arvsskatten 2005. Det innebär att om du ärver ett bolag eller en fastighet, sker det helt skattefritt. Du övertar tillgångarna till samma värde som tidigare ägare hade, vilket gör det möjligt att överföra förmögenhet mellan generationer utan skattepåverkan. Särskilt om tillgångarna inte säljs.

Exempel: Svensk entreprenör
En företagsbyggare som äger sitt bolag via ett holdingbolag kan ta ut låg lön (för att hålla nere inkomstskatt och arbetsgivaravgifter), samtidigt som bolaget växer. Genom holdingbolaget kan hen ta ut utdelning till 20 % skatt enligt 3:12-regler, eller använda vinsten till att köpa fastigheter, aktier eller andra bolag, utan att beskattas.

När ytterligare kapital behövs, belånas tillgångarna istället för att säljas. Därmed undviks realisationsbeskattning helt.

Vid dödsfall ärver barnen bolaget utan arvsskatt. Förmögenheten kan alltså gå vidare till nästa generation, helt skattefritt.

Exempel: Så strukturerar rika svenskar sitt ägande

1. Holdingbolag – den svenska skatteskölden
   Ett holdingbolag är ett aktiebolag som inte säljer varor eller tjänster, utan endast äger andra bolag eller tillgångar.

Fördelar: Vinster från dotterbolag kan flyttas upp till holdingbolaget skattefritt (om de är näringsbetingade). Inga skatter utlöses förrän pengar tas ut till privatperson. Holdingbolaget kan använda vinsten till att köpa fastigheter, aktier eller starta nya bolag. Vid en försäljning av rörelsebolaget går pengarna först till holdingbolaget – och där beskattas de inte alls.

Exempel: Lisa bygger ett e-handelsbolag och äger det via sitt holdingbolag. När hon säljer verksamheten för 30 miljoner kr, får holdingbolaget hela beloppet utan att betala någon skatt. Lisa kan därefter belåna pengarna inne i bolaget och använda för investeringar eller konsumtion. Utan någon personlig kapitalskatt.

2. Kapitalförsäkring – den privata skattefria växthuset
   En kapitalförsäkring fungerar som ett skal där du kan placera fonder, aktier eller räntepapper. Fördelar:

Du betalar inte kapitalskatt på vinster eller utdelningar. Istället betalar du en årlig schablonskatt (ca 0,95 % av värdet 2025). Du kan ta ut pengar skattefritt. Går att testamentera direkt utan att gå via bouppteckning. Passar bra för arvsplanering och långsiktigt sparande.

Exempel: Anna har 15 miljoner kr i en kapitalförsäkring. Hon köper svenska och globala aktier och får utdelningar på 500 000 kr per år. Istället för att betala 30 % i skatt på utdelningen (150 000 kr), betalar hon bara schablonskatten – cirka 142 500 kr – trots att värdet kan stiga obegränsat.

Så kombineras strukturerna i praktiken

Ett holdingbolag tar emot skattefria utdelningar från ett operativt bolag.

Holdingbolaget investerar delar av vinsten i en kapitalförsäkring, för att slippa skatt även på den privata investeringssidan. När ägaren behöver pengar, belånas aktier eller fastigheter utan att säljas. Vid dödsfall ärver barnen holdingbolaget och kapitalförsäkringen utan arvsskatt.

Detta är en vanlig struktur bland tech-grundare, fastighetsmagnater och rådgivna entreprenörer i Sverige.

Den dolda inflationen

Så manipuleras spelplanen till tillgångsägarnas fördel när det gäller att betala skatt.

Svenska (och globala) centralbanker använder främst Konsumentprisindex (KPI) för att mäta inflation. Det inkluderar priser på varor och tjänster du konsumerar. Men inte tillgångar som bostäder, aktier eller mark, trots att dessa ofta stiger betydligt snabbare i värde.

Varför det är ett problem:
Löner justeras i regel efter KPI. Men kapitalet växer enligt tillgångsinflationen, som ofta är betydligt högre. Särskilt under lågränteperioder eller kvantitativa lättnader.

Resultat: Löntagares köpkraft halkar efter, medan tillgångsägare blir rikare utan att göra något.

Exempel:
KPI-inflationen i Sverige låg mellan 1–2 % under 2010-talet. Samtidigt steg bostadspriserna i vissa storstäder med över 100 %. Aktiemarknaden (OMXS30) fördubblades nästan mellan 2012 och 2021. Men löner ökade i snitt bara 2–3 % per år. Helt i linje med KPI, men inte med verklig kapitalökning.

Centralbankernas roll

Centralbanker, inklusive Riksbanken, har sitt primära fokus på prisstabilitet och KPI. Inte få oss att betala skatt. Genom att helt ignorera tillgångsinflation kan de:

Hålla räntorna låga under längre perioder, vilket blåser upp tillgångsvärden. Undvika politisk press från medelklassen som inte märker att värdet på deras inkomster urholkas relativt tillgångsägare.

Det här är ingen konspiration, utan en systemlogik: KPI-inflation dämpas genom import och teknikutveckling, medan tillgångar stiger i värde eftersom kredit är billigt och tillgångarna är begränsade.

Politiken fokuserar på KPI, medan de ekonomiska klyftorna styrs av tillgångspriser.

Med andra ord: Är vårt ekonomiska system byggt så att den som arbetar för sin inkomst beskattas hårt och halkar efter, medan den som tjänar pengar genom tillgångar beskattas minimalt och gynnas maximalt.

Vad ger det för signaler?