”Socialt sorteras människor fortfarande längs en enda linje: introvert eller extrovert. Det är enkelt, bekant och bekvämt. Problemet är att det också är grovt förenklat.”
Allt fler känner att de inte passar in. De kan vara socialt skickliga men ändå känna sig som outsiders. De kan vara lågmälda men starkt grupporienterade. Andra driver förändring utan behov av att höra till. Den klassiska skalan fångar inte detta.
Orsaken är enkel. Introvert–extrovert beskriver bara vår sociala energi.
Människors sociala liv styrs i praktiken av minst två delvis oberoende system: energi och tillhörighet. Modern forskning visar att driv och utforskande främst är kopplat till dopamin, medan samhörighet och trygghet är starkt kopplat till oxytocin. Dessa system samvarierar ibland, men långt ifrån alltid.
Fyra grundriktningar istället för två ytterlägen
Den nya modellen utgår från fyra sociala grundriktningar:
Allovert hämtar trygghet och identitet ur tillhörighet. Trivs i sammanhang, roller och gemenskap. (Vanligast)
Introvert hämtar energi i stillhet och mindre sammanhang. Föredrar fokus, eftertanke
Extrovert hämtar energi i interaktion och stimulans. Drivs av tempo, aktivitet och social kontakt.
Otrovert är självförankrad i identitet och riktning. Behöver inte grupptillhörighet för att fungera socialt. Söker mening framför bekräftelse. (Ovanligast)
Introvert och extrovert beskriver alltså energi.
Allovert och otrovert beskriver identitet och tillhörighetsbehov.
När dessa placeras som fyra riktningar uppstår en kompassros snarare än en skala.
Vad betyder egentligen allovert?
Alloverta personer hämtar sin trygghet ur sammanhang. De identifierar sig med grupper, roller och gemenskap, oavsett om det handlar om arbetsplatsen, familjen eller sociala nätverk.
Det betyder inte att de saknar självständighet. Det betyder att deras identitet stärks genom tillhörighet. De trivs när de känner sig inkluderade och fungerar ofta som stabiliserande krafter i organisationer. De bygger kultur, skapar kontinuitet och ser till att människor håller ihop.
Alloverta är sannolikt den vanligaste sociala riktningen. Människan är i grunden ett flockdjur, och våra biologiska belöningssystem är starkt kopplade till samhörighet, acceptans och grupptillhörighet. Skola, arbetsliv och samhälle är dessutom till stor del byggda för just denna typ.
Vad är då otrovert?
Otroverta personer är motsatsen. Socialt kapabla, men deras identitet är inte beroende av grupptillhörighet. De är självförankrade och fattar beslut utifrån en inre kompass snarare än social bekräftelse.
De kan vara både introverta och extroverta, men drivs i grunden av autonomi. Otroverta känner sig ofta som outsiders, även när de fungerar väl i grupper. De har lättare att ifrågasätta normer, se systemfel och tänka långsiktigt.
Kreativa, självständiga tänkare som går sin egen väg. Samtidigt som de är socialt anpassningsbara och framstå som utåtriktade. Är inte oroliga för att sticka ut eftersom de är trygga i sig själva och söker därför inte bekräftelse från gruppen.
En otrovert person uppskattar ofta djupare dialoger en-till-en snarare än många ytliga kontakter som mingel. Inte för att de saknar social kompetens, utan för att de söker mening snarare än social signalering.
Denna självförankrade riktning beskrivs även som en styrka i boken The Gift of Not Belonging, (Kaminski) där just förmågan att stå utanför gruppens logik lyfts fram som en källa till klarhet, kreativitet och inre frihet.
Åtta sociala riktningar
Mellan varje grundriktning finns naturliga kombinationer. Totalt åtta sociala riktningar, inte två personlighetsfack.
Introvert–Allovert trivs i tydliga strukturer och sammanhang. Behöver inte synas men vill vara delaktig. Som föreningsliv eller fotbollsfan, Stabil, lojal (Vanligaste riktningen)
Extrovert–Allovert är sociala experter som bygger kultur, relationer och gemenskap. säljartyper trivs att vara mittpunkten. mer kortsiktiga, hög på FOMO. (Fear Of Missing Out)
Introvert–Otrovert är självförankrad, låg på FOMO och stark i långsiktigt resonemang.
Extrovert–Otrovert är socialt skicklig men självständig i tänkandet. Driver förändring utan behov av att passa in. (Ovanligaste riktningen)
De flesta människor befinner sig dessutom inte exakt i en punkt, utan har snarare en tydlig riktning.
Vad detta betyder för dig
När du ser dig själv genom den här kompassrosen blir det ofta tydligt varför vissa situationer känns mer naturliga och andra dränerande.
Du börjar förstå varför du kanske trivs i vissa sammanhang men behöver återhämtning efteråt. Varför du kan vara social men ändå känna dig som outsider. Varför gruppen ibland ger trygghet och ibland känns kvävande.
Det handlar inte om styrka eller svaghet. Det handlar om riktning.
Plötsligt kan du skilja på:
- Var du hämtar energi
- Hur mycket tillhörighet du faktiskt behöver
- Varför vissa miljöer ger klarhet medan andra skapar stress
För många är detta första gången deras sociala behov blir begripliga utan att reduceras till etiketter. När det väl klickar, förändras bilden hur du ser på både dig själv och andra.
Därför känner så många att de inte passar in
När människor sociala behov reduceras till introvert eller extrovert försvinner halva bilden. Självständighet blandas ihop med blyghet. Forskning kring motivation och identitet visar dessutom att människor drivs av olika kombinationer av autonomi, kompetens och tillhörighet.
Det är därför så många upplever att något skaver. Den svartvita skalan mellan introvert och extrovert skapade tydlighet, men också begränsningar. Den tvingade in människor i två fack, trots att verkligheten alltid varit mer komplex.
Kompassmodellen ersätter detta med något mer verklighetsnära:
Istället för att fråga “är jag introvert eller extrovert?” kan du nu se flera dimensioner samtidigt. Energi. Tillhörighet. Självständighet. Sammanhang. Du får inte längre ett svar, utan en riktning och det förändrar allt.
Plötsligt handlar det inte om att passa in, utan om att förstå hur du faktiskt fungerar. Var du hämtar kraft. Vad du behöver för att må bra socialt. Varför vissa miljöer dränerar dig medan andra ger klarhet.
Därför ger en gråskala i flera dimensioner större förståelse och friare bedömning av våra sociala behov.