”Att styra sin ekonomi är att styra sitt öde.”
I flera decennier har svensk penningpolitik styrts av panik istället för trygghet. Vi har jagat KPI i blindo, höjt för sent, sänkt för djupt, och växlat kurs i oro snarare än i analys. Nu ser vi konsekvenserna: en svag krona, instabil konjunktur och Europas näst högsta arbetslöshet.
I takt med att ekonomisk turbulens sveper genom Europa och USA, står Sverige inför ett val: Ska vi fortsätta följa de stora valutornas agerande, eller våga forma vår egen, mer balanserade väg?
Vår övertygelse är tydlig: Sverige behöver bli en trygg hamn i en stormig värld – inte en liten båt som skvalpar efter de stora centralbankernas rorsmän.
En penningpolitik för stabilitet
Vi har i decennier styrt styrräntan nästan uteslutande efter inflationsmåttet KPI. Det har lett till perioder av extrem räntesänkning under högkonjunktur (tänk 2015–2020), och sedan chockhöjningar mitt i lågkonjunktur (2022–2023). Resultatet?
- Villapriser som rusat med 60 % medan KPI bara ökat 5%.
- Skyhög belåning i hushållen.
- Fallande krona. (På grund av internationell misstro)
- Europas näst högsta arbetslöshet.
Det här är absolut inte stabilitet. Det är obalans, och den är självförvållad.
Tänk om vi gjorde tvärtom?
Tänk om vi istället utgick från konjunkturen – hur sysselsättningen ser ut, hur investeringarna utvecklas, hur hushåll och företag faktiskt mår – när vi sätter styrräntan.
Resultatet skulle kunna bli något helt annat:
- En jämnare ekonomisk cykel med färre och lindrigare krascher.
- Lägre arbetslöshet.
- Starkare BNP-tillväxt över tid.
- Och på sikt – inte minst en starkare krona på grund av ett ökat förtroende för svensk ekonomi internationellt.
Det är inte bara räntan som avgör om kapital flödar in i Sverige – det är hur vi uppfattas som land. Som tryggt, stabilt, långsiktigt. Eller reaktivt, kopierande och nervöst.
Nya Zeeland
Nya Zeeland uppfann inflationsmålspolitiken på 1980-talet och har traditionellt haft ett strikt inflationsmål, men på senare år har landets centralbank, Reserve Bank of New Zealand (RBNZ), börjat anpassa sin penningpolitik för att bättre balansera mellan inflationskontroll och ekonomisk tillväxt. Denna förändring innebär att inflationsmålet nu ses i relation till konjunktur och finansiell stabilitet. Ett steg på vägen helt enkelt.
Kronan blir starkare när vi blir starkare
En valuta stärks inte bara av räntedifferenser utan av förtroende, tillväxt och långsiktighet.
Om Sverige konsekvent styr efter inhemsk stabilitet och växer i jämn takt medan andra länder brottas med oförutsägbara inflationssiffror, kraftiga räntesvängningar och finanspolitiskt kaos – då kommer kronan stärkas för att Sverige helt enkelt är ett bättre alternativ.
- Vi behöver inte alltid matcha ECB. Vi behöver inte göra som Fed.
- Vi behöver göra det som passar Sverige bäst.
En ny svensk modell
I en tid när gamla modeller svajar är det kanske dags för en ny:
- En penningpolitik som bygger på balans, trygghet och långsiktig tillväxt.
- En krona som inte bara är stark – utan även respekterad.
- En ekonomi som får växa i takt med sina egna förutsättningar.
Vi vet att det är möjligt. Faktum är att vi även vet att det är nödvändigt.
Vi har styrt i panik länge nog. Nu är det dags att styra med självförtroende – och visa att den svenska kronan är värd att lita på.