Hundrädsla eller hundfobi är en vanlig fobi som kan ha en negativ inverkan på en persons livskvalitet. Många människor lider av hundrädsla och det kan ofta vara svårt att undvika hundar i samhället. Att söka hjälp för att behandla hundrädsla är viktigt för att kunna minska rädslan och öka tryggheten i närvaro av hundar.
För att förstå behandlingen av hundrädsla är det viktigt att förstå dess orsaker. Hundrädsla kan uppstå av många olika anledningar, till exempel en traumatisk händelse med en hund i barndomen, en olyckshändelse med en hund, eller att en person har hört negativa historier om hundar. Oavsett orsaken till hundrädsla är det viktigt att söka hjälp för att behandla det.
Rätt kunskap är metoden som funkar bäst
En viktig del i att behandla hundrädsla är att öka kunskapen om hundar. Kunskpsmodellen bygger på en psykologisk grundsyn där människors beteenden ses som logiska utifrån den kunskap de har. Det betyder att rädslan för hundar inte tolkas som irrationell i sig, utan som en konsekvens av bristfällig eller felaktig kunskap om hundars beteenden, signaler och intentioner. Genom att tillföra ny kunskap förändras automatiskt tankar, vilket i sin tur påverkar känslor och handlingar. Det skapas ett slags självreglerande kretslopp där mer insiktsfull förståelse leder till nya beteenden, som i sin tur ger nya, oftast mer positiva, erfarenheter.
I denna modell är alltså inte målet att öva på att ”tänka annorlunda” i första hand, utan snarare att bygga en grund av faktabaserad förståelse. Tanken är att när man väl förstår varför en hund skäller, vad dess kroppsspråk betyder eller hur den reagerar i olika situationer, minskar rädslan i sig eftersom hotet blir begripligt och hanterbart. Det är ett sätt att bryta det gamla mönstret – rädslan förstärker sig själv – genom att helt enkelt förändra förutsättningarna för hur rädslan uppstår.
Detta skiljer sig tydligt från den traditionella kognitiva beteendeterapin (KBT). Inom KBT utgår man från att människors tankar kan vara negativa eller irrationella, och att dessa tankar påverkar känslor och beteenden. Behandlingen fokuserar därför på att identifiera negativa tankemönster, ifrågasätta dem och träna på att ersätta dem med mer realistiska eller positiva tolkningar. Det innebär att KBT arbetar mer med tankens form än dess innehåll. Kunskap kan användas inom KBT, men det är inte alltid nödvändigt. Det centrala är att öva på att tolka situationer annorlunda och att våga exponera sig för det man undviker. En annan stor fördel med kunskapsmodellen är att den skapar nyfikenhet att testa sin nya kunskap.
Det är alltså två helt olika sätt att angripa problemet. Den kunskapsbaserade modellen utgår från att rädslan är rimlig givet individens förståelse, och försöker förändra verklighetsbilden genom ny information. KBT ser ofta rädslan som en produkt av dysfunktionella tankemönster, som behöver tränas bort eller omformuleras. I praktiken kan de båda metoderna komplettera varandra väl. Forskning inom modern psykologisk behandling visar att faktabaserad förståelse (psykoedukation) kan vara ett viktigt första steg för att sänka ångestnivåer och skapa motivation, vilket i sin tur kan göra individen mer mottaglig för kognitiv träning eller exponering.
Sammanfattningsvis är hundrädsla eller hundfobi en vanlig rädsla som kan ha en negativ inverkan på en persons livskvalitet. Nu finns det nya behandlingsmetoder mot hundrädsla i Vallentuna utanför Stockholm.